onsdag 24 februari 2010

Vad är ett rimligt miljökrav?

Nästa vecka deltar jag i ett seminarium om företags miljökommunikation och ”greenwashing” som hålls av Miljöförbundet Jorden vänner. En av de frågor som kunde komma att tas upp var; ”Vad är ett rimligt miljökrav att ställa?”. Kontentan i mitt svar är egentligen kort, ganska nedslående men som (enligt mig) lämnar en fråga öppen till många miljöorganisationer.


Om vi tittar oss omkring i världen på hur företag reagerar på kundkrav så finner vi tre lägen;
1. De företag som är proaktiva och är snabba på att uppfatta kundtrender och snabbt implementerar dessa i sin organisation och sina produkter.
2. De företag som är lite mer försiktiga och ställer om när kraven är mer eller mindre vad man kan kalla bransch-praxis.
3. De som inte ställer om och därmed ofta går under.

Tråkigt nog, kan man tycka, reagerar ett företag på externa miljökrav på samma sätt som alla andra typer av krav. För, vad händer när ett företag ”räknar in” påverkan från sin produktion och tjänster? Jo, om du vill köpa en kontorsstol av mig som har en hög kvalitet, är 100% återvinningsbar, inte innehåller några skadliga kemikalier och där råvarorna kommer från ansvarsfullt brukade källor – då har företaget internaliserat de s.k. externa kostnaderna.

Exempel på externa kostnader är t.ex. utsläpp av CO2 (som faller utanför ramen för handeln med utsläppsrätter), råvaruuttag som minskat den biologiska mångfalden, dålig arbetsmiljö m.m. Alltså kostnader som inte reflekteras i priset på produkten utan istället bärs av samhället och vår natur genom t.ex. sjukfrånvaro och förstörda naturmiljöer. En internalisering av externa kostnader kommer därför alltid att påverka priset vilket ger oss att;
”Rimligheten i ett miljökrav står i direkt proportion till betalningsviljan för produkten”.

För om du inte är beredd att betala det högre priset som det innebär när ett produkt producerats med ansvarstagande, då är kraven helt felriktade. Detta ser jag som ganska nedslående med tanke på hur samhället som vi lever i ser ut. Det handlar alltid om ”den nya prylen” som alla ska kunna ha. Vem väljer att t.ex. köpa en borrmaskin som kostar tre gånger så mycket bara för att man tagit sitt ansvar under produktion och tillverkning? En liten portion av oss människor gör det men långt ifrån alla.

Men det finns undantag! När debatten om klorblek papper dök upp i slutet på åttiotalet så ändrades marknaden praktiskt taget över en natt. Ingen ville köpa klorblekt papper och för att kunna få sina produkter sålda ställde hela den svenska industrin om. Med andra ord är mycket tuffa krav på ansvarstagande helt rimliga om de ställs till samtliga inom en bransch. Vi hamnar lite i ett läge tre (se ovan).

Som jag tidigare skrivit om här så är jag inte så lite skeptisk till hur vissa miljöorganisationer bedriver kampanjer mot vissa företag i vissa fall (långt ifrån jämt ska påpekas). Jag är övertygad om att om miljöorganisationerna mer arbetade med branscherna som helhet för att få samtliga att ställa om och samtidigt arbetade med branschens kunder (för att öka medvetenheten om rimliga krav) så skulle vi se att marknadskrafterna kunde verka långt mycket snabbare än vad fallet är idag.

För en informerad kund är en kund som kan göra ett aktivt val i och med att vi är blinda för det vi inte vet. Bra exempel på detta är t.ex. WWF’s ”Fiskguide” där man informerar om vilken typ av fiskar som är ok att äta och inte. Hade fler följt den guiden hade vi snabbt sett att vissa fiskarter skulle försvinna från våra frysdiskar samtidigt som deras populationer ökade i haven och sjöarna där de kom ifrån.

Våga fråga! Ställ tuffa krav men var samtidigt beredd på att det initialt kan kosta en slant innan branschen har hunnit ställa om. Jag är dock helt övertygad om att vi som samhälle sakta men säkert rör oss mot en värld där det är fullt rimligt att kräva att de produkter vi köper inte förgiftar oss, andra eller naturen eller där andra är tvungna att lida eller dö p.g.a. att jag endast ville ha en ny pryl för att kunna kommunicera med mina vänner.

Om ni vill höra mig dra fler svador om detta föreslår jag att du besöker MJV's seminarium torsdagen den 4 mars på Sensus, Medborgarplatsen i Stockholm kl. 18.00. Varmt välkommen!

måndag 22 februari 2010

Dagens egotripp - En av Sveriges bästa gröna bloggare

Detta blogginlägg kommer att vara i total avsaknad av råd och tips, istället kommer en liten egotripp och tankar kring detta.

Att skriva om vad jag anser är rätt vägar att gå för att nå en långsiktigt hållbar framtid betyder inte att det jag har absolut rätt. Har jag några poänger ibland? Förhoppningsvis, men det är alltid kul att få respons från er som läser och lika kul när det man gör blir uppmärksammat.

Därför är det skitkul att ha blivit nominerad av siten "En lagom dos grönt" som En av Sveriges bästa gröna bloggare!

Om du håller med En lagom dos grönt föreslår jag att du följer länken genom att klicka här och lägger en röst på mig. Som röstande kan man även vinna fina priser! Det går att rösta en gång per dag så in på sidan och lägg en röst per dag så får vi hoppas att det går bra.

Om jag skulle vinna tänker jag att skänka möjlig vinst till behövande ändamål - något som jag tänker ta er läsare till hjälp för att ge mig tips om lämplig mottagare


Må väl och tack för att du läser!


//Henric Wahlgren


Ps. Glöm nu inte bort att rösta! =) .Ds.

torsdag 18 februari 2010

Mål eller medel - en fråga om livskvalitet?

"Redan de gamla grekerna ... " är en klassisk inledning som passar väl här. Redan de gamla grekerna, och förmodligen människor så länge vi funnits, har funderat över frågan "vad som är meningen med livet". Jag har inget svar, däremot har jag en inriktning och det är "livskvalitet". Då stöter vi dock på frågan vad som är livskvalitet, för vem är vad livskvalitet?

Wikipedias definition av livskvalitet lyder som följer; "Livskvalitet är den upplevda känslan av att leva ett gott liv, där man oftast avser andra faktorer än sådana av ekonomisk natur eller av överlevnadsnatur. Exempel på fenomen som är viktiga för människors livskvalitet är den fysiska miljön, psykosociala miljön, estetiska, transcendentala och religiösa upplevelser, etc.
Man kan också som i den externa källan nedan beskriva det som att vara aktiv, ha gemenskap, självkänsla och en grundstämning av glädje."


Efter att ha sett Hans Rosling många gånger prata på Youtube slås jag över hans uppdelning över vad som är "mål" och vad som är "medel" för en god och hälsosam utveckling av ett land. Jag är övertygad om att många av oss har mycket att lära av detta. Vad Hans menar är att ekonomisk utveckling för ett land inte är ett mål för att öka den sociala välfärden - det är ett medel. Vad som däremot är ett mål är t.ex. en god miljö och en hälsosam befolkning.

Om vi nu skulle välja att överföra detta tankesätt på oss själva som individer eller de företag och organisationer vi arbetar i. Vad får vi då ut?

På ett personligt plan är det enklare. Få vill ha ett skitjobb som betalar bra jämfört med ett meningsfullt jobb som betalar mindre (såvida inte självförverkligandet och livskvaliteten ligger i fritiden, oavsett jobb). Men det kan nog vara ganska svårt att gå upp till VD:n (kanske beroende på VD) på ett börsnoterat företag och säga "det är inget mål att tjäna pengar". Bara genom att läsa det kanske man skrattar lite för sig själv och tänker "öh, jo! Att tjäna pengar är ett företags idé och syfte".

Då väljer jag att sticka ut hakan och leka Brasse - Fel fel fel fel fel! Ett företags syfte är inte att tjäna pengar, det är att generera värde för ägare och samhället. Vad är då värde för en aktieägare? Är det att kunna kamma hem kortsiktiga kvartalsvinster eller är det att kunna kamma hem en god och stabil utdelning år efter år efter år? Är ett företag som till stora delar kostar ett samhälle stora summor pengar (i form av miljöförstöring och utsliten arbetskraft) ett företag som har ett existensberättigande p.g.a. att de genererar ett monetärt värde för sina ägare?

Frågan om livskvalitet är därmed kopplat till frågan om vad som skapar värde. För individen, för samhället, för naturen, för företaget. Frågan alla måste ställa sig är "vad skapar största möjliga värde för mig och de omkring mig" och följdfrågan för ett företag blir därmed "hur kan jag formalisera detta i en affärsidé"?


Ta dig gärna tiden att titta på ett tjugominutersklipp med Hans Rosling, det är helt klart värt den investerade tiden!