fredag 23 november 2012

Proffspolitiker eller hobbytyckare?

Häromdagen visades programmet Uppdrag Granskning om det svenska laxfisket (kolla på programmet HÄR). Problemet med det svenska laxfisket är enkelt: Vi fiskar konsekvent dubbelt så stora kvoter än vad forskare har kommit fram till är hållbara nivåer. Vi menar dock att det inte är fisket i sig  som är det stora problemet, utan vår Jordbruksministers (Eskil Erlandsson) uttalande och inställning till forskarnas rekommendationer. Dessa ses som en bottenplatta att utgå ifrån!



Vi kan göra en jämförelse med Erik Almqvists bevisade rasism och påhopp på Soran Ismail i de tv-sekvenser som Expressen rullat ut. I dessa kallar Erik Almqvist folk till höger och vänster för diverse vedervärdiga glåpord. Men, som Soran Ismail påpekade, är inte glåporden det väsentliga. Vad som är det är när Erik Almqvist säger till Soran Isamail: "Det är inte ditt land, det är mitt land". Detta uttalande har med rätt diskuterats mycket och bevisar Almqvists snedvridna och främlingsfientliga inställning till invandring. Att, som svensk medborgare, inte har rätt till sitt eget land - baserad på etnicitet - är ett extraordinärt sjukt påhopp från en yrkespolitiker.

Hur hänger detta då ihop med Eskil Erlandsson? Ingenting vad gäller rasism men däremot vår Jordbruksministers inställning till vetenskap. Uttalandet att de vetenskapligt framställda fiskekvoter som tas fram ska ses som "en bottenplatta" att utgå ifrån i förhandlingarna på EU-nivå är helt absurt!

Att på detta sätt, som yrkespolitiker, uttala sig om vetenskapligt belagd fakta gör att vi börjar fundera på vilken annan typ av vetenskap vi bör se som "en bottenplatta" att utgå ifrån i våra beslut. Kanske vi ska börja bygga hus baserade på att gravitationen kan vara hälften så stark och att vi därmed inte behöver bygga med samma hållfasthet längre? Eller, som i fallet fiskekvoter, fördubbla mängderna fett, socker och alkohol som socialstyrelsen rekommenderar att vi högst ska inta? För det är ju endast rekommendationer...

Eskil Erlandsson bör ta sig en rejäl funderare över på vilka grunder han fattar beslut som politiker. För visst är det väl att föredra att vi har politiker som lyssnar på vad vetenskapen säger och baserar sina beslut på fakta och inte på känsla?

Med detta sagt är det lite lugnande att läsa på DN:s hemsida att det finns europaparlamentariker från samma allians som faktiskt ifrågasätter vår fiskepolitik och kräver en ändring.




fredag 2 november 2012

Är katastrofstormarna växthuseffektens fel?



Är verkligen stormar som Sandy, Katrina, Gudrun och Per en följd av den förstärkta växthuseffekten eller en helt naturlig del av vårt klimat? I detta inlägg reder vi ut begreppen en aning och fördjupar oss i vår klimatpåverkans följdorsaker. 

 

Runt middagsbord, bland forskare och i media går diskussionerna nu på högvarv efter att stormen Sandy ödelagt stora delar av Kuba, Haiti och den amerikanska ostkusten. Är det växthuseffektens fel att vi upplever såhär kraftiga stormar som vi gör?

Det kortfattade svaret lämnar en del att önska: Nja… Låt oss först ta en titt på hur växthuseffekten fungerar:

Tack vare gaser som koldioxid, metan, vattenånga m.fl. bevaras viss värme från solens instrålning i jordens atmosfär. Precis på samma sätt som glaset i ett växthus fungerar. Hade vi inte haft någon växthuseffekt alls hade medeltemperaturen på jorden varit flera grader under noll och därmed hade inget rinnande vatten funnits och troligtvis inga avancerade livsformer, i alla fall inte på land.

Vad som händer när vi människor hugger ned skog (som absorberar koldioxid) och pumpar ut klimatpåverkande gaser är att vi ökar atmosfärens möjlighet att bevara värme. Vi tilläggsisolerar vårt växthus helt enkelt!


Och vad är då värme om inte energi. Med andra ord, när vi ökar atmosfärens möjligheter att bevara värme så ökar vi även mängden energi som atomsfären kan lagra. För att en tropisk orkan ska kunna bildas krävs följande förutsättningar: ” tillräckligt hög vattentemperatur, instabil luft i atmosfären, hög luftfuktighet i den lägre troposfären, tillräcklig corioliskraft för att upprätthålla det låga lufttrycket i centrum, ett redan existerande lågtryck och att skillnaden i medelvindstyrka inte skiljer med mer än cirka 10 m/s mellan havsytan och troposfären.” Läs mer HÄR


Vad en ökad temperatur ger oss är bl.a. högre vattentemperatur, en ökad mängd luftcirkulation (förhållande mellan varm och kall luft) och mer luftfuktighet. Dessa förhållanden fanns såklart innan industrialismens början. Skillnaden idag är att idag finns mer energi att tillgå som föder redan existerande stormar. Det finns inga bevis för att vi idag har fler stormar än för 50 år sedan. Dock finns det goda indikationer på att det stormar som uppkommer är kraftigare och mer långlivade.

I media framförs ofta ett ”bevis” på att växthuseffekten påverkar stormar då stormrelaterade försäkringsskador har ökat enormt under senare år. Helt kan vi dock inte bortse från detta faktum men det är inte så mycket ett bevis i sig utan mer ett tecken på att vi idag är 7 miljarder människor (mot 2,5 miljarder 1945) och att vi väljer att bygga hus och infrastruktur på olämpliga platser eller med bristande konstruktion. 

Sammanfattningsvis är det nog så att kraftfulla stormar av typen Sandy är något som vi måste vänja oss vid och mer ta för givet än att bli häpna över när de inträffar. Detta leder också osökt in på frågan vad vi som enskilda, som företag och som samhälle bör vidta för åtgärder för att anpassa oss. Men den frågan hinner vi inte reda ut idag. Däremot kan vi starkt rekommendera att, om du inte redan gjort detta, börjar minska dina klimatpåverkande utsläpp och på så sätt bidrar till lösningen för att inte förstärka växthuseffekten ytterligare.