Ekosystemtjänster

Naturen är basen för all vår produktion och aktivitet. Fram till industrialismens början så producerades allt utifrån våra ekosystem då våra insatsvaror (material och resurser) helt uteslutande kom därifrån. Trä, metaller, sten m.m. - alla material var mer eller mindre naturliga, dock anrikades vissa metaller så som bly och koppar på vissa ställen, men i stort levde vi helt av avkastningen från våra ekosystem och skapade produkter som naturen kunde ta hand om.

Gjordes en kanot så gjordes den i trä som, när kanoten inte skulle användas mer, slängdes in i skogen och näringen återgick till jorden. Idag tas olja upp ur jordskorpan, blir till en plast som tillsammans med metaller blir en kanot och därmed en produkt som naturen inte kan hantera alls. Så låt oss titta lite på ekosystemtjänsterna och hur dessa är uppbyggda.


Det finns tre typer av ekosystemtjänster: Flödande, Fonder och Lager


De flödande resurserna kan vi i princip använda hur mycket vi vill (dock inte bygga sönder varenda älv med vattenkraft) då dessa hela tiden flödar genom systemet.


Fonder kan vi använda räntan av, på samma sätt som en vanlig sparfond. Om du få utt 500 kr per år från en fond i avkastning så kan du välja att återinvestera denna i fonden (och kanske får ut lite mer nästa år) eller konsumera upp den. MEN, om du säljer halva fonden, t.ex. för att köpa en bostad, ja då får du också bara ut hälften så mycket i avkastning - Samma gäller här för skogs- och åkermark eller ett fiskebestånd. Dessa fonder byggs på med olika varierande tid. Viss skog växer upp på 100 år, annan på 80.


Vad gäller Lagren så byggs dessa inte på på 150 000 år eller mer - med andra ord så får vi nöja oss med det som finns.


Utifrån ett ekonomiskt perspektiv kan därför slutsatsen bli väldigt enkel;
1. Använd de flödande resurerna i så stor utsträckning som möjligt
2. Använd endast räntan från fonderna och återinvestera i fonden om du vill öka avkastningen
3. Använd lagren på ett sundt sätt genom att möjliggör för 100% återvinning av lagervaran när denna nått slutet på sin användning.


Arbetar vi såhär då - jösses nej! Hela det ekonomiska systemet är uppbyggt på lagervaror och överkonsumption av fondbasen. För att visa på siffror och det aktuella läget i Sverige, se nedan:



Med en europeisk ekonomi som går på knäna, en världsekonomi som skallrar i högan sky, med 800 miljoner människor som svälter och 1 miljard som är feta - hur fasen kan vi fortsätta att ignorera hur vårt samhälle måste fungera för att vi ska säkra en långsiktig överlevnad - utan att stöta på ödesdigra tröskeleffekter?


Nyfiken på hur man sedan arbetar med ekosystemtjänsterna för att skapa en hållbar modell?

Kolla i så fall här:








Allt gott!!

//Henke

Att skapa skillnad

Något av det absolut svåraste med att arbeta med hållbarhetsfrågor är att göra dessa synliga, greppbara och väl förankrade bland de som påverkas av arbete. Många gånger upplevs arbetet som en pålaga på ditt "vanliga" jobb och som något som mest skäl tid från det du "egentligen" är anställd att göra. Nyckeln till att motverka detta, som jag ser det, ligger i att göra sin läxa i förväg och utnyttja enkla segrar - något som alla kan se och förstå.

Det förra inlägget här på bloggen tog upp en fråga som aktualiserades under ett seminarium i Stockholm där IUCN berättade om hur deras nya huvudkontor kom till. Om du är intresserad av att veta mer om IUCN (världens största och äldsta nätverk för miljö- och naturfrågor som var de som startade WWF på 60-talet) - klicka här!

I detta korta filmklipp kan du höra IUCN:s, och arkitekterna bakom, tankar kring hur man gick tillväga för att skapa detta nya, miljöanpassade huvudkontor. Mot slutet delar även jag med mig av ett par exempel kring hur Kinnarps bidrog till detta, med ett par exempel på just "enkla segrar" i hur man kommunicerar ens miljöarbete utan att använda färgen grönt eller andra varumärken.

Klicka här för att kolla på filmen på YouTube




Allt gott!

//Henke