tisdag 9 augusti 2011

Globalt & Lokalt – vad vinner?

Mänskligheten och vårt globala samhällssystem lever i en stor paradox. I vissa delar av världen svälter miljontals människor till dödens rand (alltför ofta förbi den), i andra delar äter vi ihjäl oss (ibland bokstavligt talat). Vissa länder upplever en problematisk framtid med en allt mer åldrande befolkning och låga födelsetal, i många andra länder skenar befolkningstillväxten på ohämmat. Paradoxalt? Jo men visst! Men det kan finnas mycket bra lösningar precis bakom knuten.


Föreställ dig följande, du bor i en isolerad stuga på landet. Du är självförsörjande på mat, bränsle och skydd från vädrets element. Miljönördar något mer ”radikala” än mig skulle kalla detta paradiset och på det sätt vi alla borde leva. Vi bortser från denna passus för tillfället och återgår till vår stuga. Vi tänker oss att du har grävt en brunn och genom din erfarenhet har du märkt att om du inte spara på vattnet under riktigt torra perioder så sinar brunnen. Så vad gör du? Jo du sparar ju självklart på vattnet, svårare än så är det inte.

Betänk nu följande, när du vrider på kranen hemma, köper en öl, läsk eller aromatiskt behandlat buteljerat vatten – vems brunn kommer då detta vatten ifrån?

Vi kan jämföra detta med att en dag i din stuga dyker det upp en slug räv som erbjuder dig att köpa vatten av denne. 'Perfa!', tänker du och köper glatt vatten som aldrig förr under de torra perioderna samtidigt som du använder din brunn. Och vad händer? Jo brunnen sinar för den sluge räven sålde dig vatten från din egen brunn...

Vad vi här kommer i kontakt med är en konsekvens vi idag upplever av vårt globaliserade samhälle som har sina rötter i 1600-talets ostindiska kompanier och imperialismens utbredning, en utveckling som vi ”vanliga” 99% av befolkningen inte styrt men lever med konsekvenserna av. Vi har nämligen idag inte längre någon relation till några av de produkter som vi köper och är beroende av (mat som telefoner, möbler, bilar, hus eller tandpetare) på följande sätt:

Vi vet inte vad produkten innehåller (även om där finns en innehållsförteckning så krävs en kemiingenjörsexamen för att kunna tolka den).
Vi vet inte vem som har producerat den (det kanske är en person vars ideologier du inte alls sympatiserar med?)
Vi vet inte hur den har producerats (en ung flicka, lika gammal som din egen dotter kanske har satt ihop produkten?)

Med andra ord, vi har idag inte en aning om vad våra val har fått för konsekvenser – positiva som negativa. Vilka skogar har skövlats för att bygga din veranda? Vems rygg är trasig vid 30 års ålder för din nya bils skull och vem är infertil p.g.a. att du köpte medicin?

Detta är i sig inget nytt under solen men vad som är glädjande är att allt fler börjar uppmärksamma exakt just vilka konsekvenser detta får och hur vi faktiskt kan få bukt med dem. En tankevurpa som jag hör allt mer om kallas ”lokalazation” och är därmed, på ett sätt, globaliseringens antites. Det handlar om att handla och verka lokalt i så stor utsträckning som möjligt. Inte in absurdum men framförallt vad gäller absurditeter som globaliseringen förts med sig (så som att mat produceras i ett land, flygs till ett annat för att beredas och sedan flygs tillbaka igen för att säljas, då ofta med en massa konserveringsmedel och annat skojigt i).

Vid en första tanke så är detta svårt att greppa för vi behöver ju så mycket, eller hur! Ska grannen göra min TV, en annan sy mina kläder och den tredje producera min mat? Typ, men inte riktigt… Jag ska inte försöka mig på att förklara allt här utan låter istället en av världens främsta experter på området gör det istället, nämligen Helena Norberg-Hodge.


Kontentan är dock följande: Ett samhälle i vilket de som lever i det har ett arbete, där den enes konsumtion (istället för att skapa avund) skapar framgång för en annan, ett samhälle i vilket du kan se din mat växa och själv kan säga ifrån när missförhållanden råder är ett lyckligare, produktivare och långt bättre samhälle än ett där… ja, där det ser ut som det gör nu.


//Henke