lördag 7 januari 2012

Vad hände med det gröna folkhemmet?

Många svenskar brukar (med inte alltför väl dolt nöje) kritisera USA som ett land som gynnar en oerhörd snedfördelning av kapital. Occupy-rörelse där plakat som säger "We are the 99 %" har varit ett vanligt inslag under höstens och vinterns nyhetssändningar. Men är det någon av oss (mig själv inkluderat) som kritiserat USA och glömt att ta en titt på gamla Svedala? Det finns en "snedfördelnings-koefficient" som används där 0 representerar en jämlik fördelning av allt kapital och 1 total snedfördelning. År 2006 låg USA på ett värde av 0.81 och Sverige - 0.89... Vad hände med det gröna folkhemmet?!


Julen är en tid för avkoppling (förhoppningsvis) och som så många andra har jag passat på att läsa lite böcker och tidningar. Det finns flera boktips som jag skulle kunna komma med men det är ett specifikt exempel som jag skulle vilja tipsa om, och det är ekonomijournalisten och f.d. chefredaktören för Veckans Affärer Bengt Ericsons bok "Den nya överklassen - En bok om Sveriges ekonomiska elit". Rakt igenom en mycket läsvärd bok (om än i vissa passager mer högoktanigt skvallervärde än gedigen journalistik).

Framförallt vill jag lägga en betoning på ett debattinlägg som boken tar upp skrivet av företagsproffset Robert Weil på DN-debatt den 20 februari 2008 - ett år innan brinnande finanskris (snart fyra år sen! Jösses, var tar tiden vägen...). Artikeln fick titeln "Kapitalister, förenen eder!" och handlar kort och gott om att det är dags för Sveriges näringslivselit att ge tillbaka till det samhälle som har skapat möjligheter för dem att hamna där de är idag.

Robert Weil inleder artikeln på följande vis (och betänk, detta är en man som sällar sig till Sveriges absoluta näringslivs-toppar):

"För snart tio år sedan uppmanade jag på DN Debatt Sveriges kapitalister att förena sig i ett tack till löntagarna som avstått så mycket för att vi kapitalister skulle få ännu mycket mer. Aldrig i kapitalets historia hade fördelningen varit så gynnsam för kapitalisterna, men jag trodde då att festen snart skulle vara slut.

Nu tio år senare kan jag konstatera att den inte var det. Vi kapitalister har fått det ännu bättre. Vi har fått skattelättnader som vi inte hade vågat drömma om för tio år sedan. Exempelvis behöver vi inte längre betala gåvoskatt om vi vill vara generösa mot våra nära eller om vi vill ge vårt stöd till något. Våra dödsbon behöver inte betala arvsskatt och vi slipper dessutom i år för första gången på mycket länge att betala någon förmögenhetsskatt."

Artikeln fortsätter sedan med nästa, för vissa helt befängda och för andra mycket uppenbara, konstaterande:

"Det finns många kapitalister som tar sitt samhällsansvar, men alldeles för många tycker uppenbarligen inte att det har något med dem att göra. Det är en ödesdiger kortsiktighet. Pengar ger makt och med makt följer alltid ansvar. Det är politiskt sett ohållbart om eliten lever i välmåga, medan samhället i övrigt drabbas av djupa problem och många av de institutioner som ska upprätthålla samhället förfaller."

Vad hände alltså med det gröna folkhemmet? Vad hände med politiken som skulle skapa ett långsiktig hållbart samhälle där alla mår bra, tar ansvar och har en möjlighet att förverkliga sig själv?

Om du, som jag, har varit en hängiven kritiker av det amerikanska systemet som gynnat få bortom rim och reson och samtidigt kanske äger aktier, har pengar i fonder eller på en bank som drivs av Sveriges elit inom näringslivet - kanske det är dags för dig och mig att ställa oss utanför dessa företags och institutioners huvudkontor med plakat som säger "We are the 99 %"?

När ska politiken och näringslivet vakna upp till det faktum som Robert Weil så tydligt påpekar, att: "Stora klyftor är en grogrund för rörelser som vill motverka demokratin och det öppna samhällets värderingar"?


Låt oss hoppas att 2012 blir det år då politiken och näringslivet vaknar upp till just detta faktum!


Allt gott!

//Henke

2 kommentarer:

  1. Läste en intressant artikel om OWS, får en att fundera på den riktade information som vi matats med. Se länken: http://www.linkedin.com/news?viewArticle=&articleID=836651477&gid=3303569&type=member&item=75809077&articleURL=http%3A%2F%2Fwww%2Ebnet%2Ecom%2Fblog%2Fceo%2F10-things-wrong-with-occupy-wall-street%2F8700&urlhash=-Axm&trk=group_most_popular-0-b-shrttl
    Kanske Occupy Occupy Wall Street rörelsen också gjorde sig hörda.

    En bra länk om "income distribution". Jag anser att klyftan inte ökar, däremot avståndet mellan rika och fattiga. http://www.youtube.com/watch?v=Y4Bsb3V6SO0&feature=related (Börjar vid 11:25.)

    /M

    SvaraRadera
  2. Hej!

    Bra kommentar - Kul! Jag kanske bör påpeka att jag, precis som du, inte är något jätte-fan av OWS-rörelsen och deras brist på faktiskt budskap. Jag tog dem endast som ett exempel på sätt att belysa en åsikt.

    Utifrån mitt perspektiv (som kanske kunde klargjorts tydligare i inlägget) så handlar frågan i stort om förtroende. T.ex. hur tror Svenskt Näringsliv att de ska kunna föra sakliga avtalsförhandlingar gentemot fackliga parter då de högre tjänstemännen fått ökade löner i en tid efter finanskrisen vars stora, tunga nedskärningar "vanliga" herr och fru Svensson fick bära? Hur upplever SEB:s kunder och aktieägare Falkengrens bonusbeteenden? Vad tjänar den stora mängden småsparare på A- och B-aktier (som EU vill att Sverige tar bort) m.m. m.m.

    Det är klart inget fel med att tjäna pengar! Men när det sker på bekostnad av ett företags rykte/image, konkurrenskraftighet och i strid med all rim och reson, ja - då börjar jag fundera? =)

    SvaraRadera