Ett av Sveriges största företag inom sin bransch, medstatligt ägande (d.v.s. du, jag och alla är ägare), med en vinst på 7 miljarderoch marginaler på otroliga 40 %, ska säga upp 2 000 anställda då ”omsättningeninte växer”.
Vi tar det
igen: Vinst på 7 miljarder, 40 % marginaler – 2 000 personer får gå.
Den tillväxt
inom företaget som sker är i Eurasien i länder som Uzbekistan där Telia Soneras
mutor och arbete med regimer har fått stor kritik.
En så kallad
”näringslivshöjdare” Per-Eric Fylking intervjuades av SVT i gårdagens
reportage. Se hela inslaget här.
”Fylking har jobbat med Telia ända sedan
Televerkstiden, senast som styrelseordförande i Overseas Telecom, som är Telias
intressebolag som byggt upp mobil verksamheten i bland annat Asien ” enligt
SVT.
Per-Eric
Fylking analyserar Telia Soneras val att verka i regimer som förföljer sina
medborgare med följande: ”Skall man vara
med måste man spela efter deras regler, det kan finnas regler utomlands som
inte stämmer med svensk etik, särskilt i Asien.”
Låt oss då analysera
läget:
1. Vi har
ett massivt, väldigt lönsamt, statligt ägt företag som inte ökar sin omsättning
enligt plan
2. Företaget
vill därför säga upp 2 000 anställda och satsa på de länder där
omsättningen (tillväxten) ökar.
3. Man motiverar sina val med att man måste växa och
därför ”se över kostymen”
4. För att tjäna pengar så är det ok att kasta sitt eget och sin ägares sunda
förnuft och etiska och moraliska kompass över bord
Vad det
säger mig är att Telia Sonera prioriterar tillväxt högre än stabil avkastning
och att ”näringslivshöjdaren” Per-Eric Fylking är en åsiktsdinosaurie av rang.
Att mena på att det inte går att förena företagande med hänsynstagande med
motiveringen ”då får vi inte vara med” är ett alibianförande av Millgrimska proportioner. För om det är ok att tjäna pengar genom att muta och bidra till
regimers förföljelser av medborgare, var går gränsen för god företagssed?
Hela
Fylkings uttalande skriker skolgårdsmentalitet. Han väljer att ställa sig på
mobbarnas sida för att inte riskera att själv bli mobbad eller inte få vara med
och leka. Vem vill göra affärer med, jobba för eller köpa produkter av en
mobbare?
Jag har inte
hjärta att fullt ut skriva vad jag verkligen tycker om dessa uttalanden och
beteende. Men jag väljer att ta ställning rakt emot Telia Sonera och
”näringslivshöjdaren” Per-Eric Fylking. Opportunistisk och kortsiktig
”det-är-inte-vårt-fel”-mentalitet som ni anser är helt legitimt anser jag är
helt förkastligt! Allt som är fel inom den moderna ekonomin kan egentligen
sammanfattas med Telia Soneras agerande och Fylkings uttalande.
Igår blev
jag argare än jag varit på länge. Idag skäms jag. Jag skäms för Telia Soneras
agerande (som ett svenskt företag). Jag skäms över att min stat är ägare i
detta företag. Jag skäms och häpnas över Fylkings åsikter och veka sinne att
inte våga stå upp för sina och sina ägares principer. Jag trodde att Lundin Oil
var ett unikum av ondska inom svensk industri.
Telia
Soneras agerande tangerar detta och Fylkings uttalande tyder på att ju snabbare
vi kan få bort dessa åsiktsdinosaurier från våra bolagsstyrelser, desto
snabbare kan vi skapa en långsiktigt god och trygg tillvaro för samtliga. Men
ibland är jag rädd för att när väl detta garde av gamla gubbar väl har
försvunnit så finns där inte mycket kvar att rädda…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar