Så säger nog många ekonomer. Frågan är bara vad vi vill ha en tillväxt av och på vilka och vems bekostnad? Tittar vi på en nationalekonomisk nivå och studerar BNP som mått så baserar sig tillväxten av BNP på aktiviteten inom en ekonomi. Det är med andra ord inget mått på "kvaliteten" av vad som sker. Så vad fasen är det då vi vill ha en tillväxt av?
I förra inlägget pratade jag lite om ekosystemtjänster och hur dessa är förskaffade. Användandet av ekosystemtjänster är något som höjer BNP - även om vi "använder sönder" en resurs som t.ex. en skog, ett fiskebestånd eller liknande. Ta följande exempel på hur BNP som mått fungerar: Om en bro rasar och orsakat dödsfall, trafikförseningar och nya konstruktionsarbeten och reparationer så höjer detta BNP istället för att minska det. Såvida inte trafikförseningarna är så stora att det orsakar ett produktionsbortfall vilket i så fall minskar BNP.
När vi pratar tillväxt och vi hör en politiker inför budgetarbetet säga att "vi ska ha en tillväxt av BNP på 3 %", så tolkas detta som något bra och positivt. Vad man då säger är att vi accepterar 3 % fler sjukdomsfall, olyckor, bränder, mord, kriminalitet m.m. i och med att detta faktiskt ger utslag i BNP.
Men vad som är ännu mera beaktansvärt är hur funktionen exponentiell tillväxt fungerar. För att enklast förklara detta tar vi hjälp av vår lille vän "Sven".
Sven här är en liten trevlig bakterie och det bästa Sven vet, det är att dela på sig. Detta gör han så förtjänstfullt att han delar på sig 1 gång varje minut. Så 1 Sven blir 2 Sven, blir 4 Sven, blir 8, 16, 32, 64 o.s.v... Vi placerar Sven i en flaska en solig tisdag klockan 11. Låt oss säga att det tar Sven 1 timme att fylla denna flaska med kopior av sig själv. Alltså, klockan 12 är flaskan full med Svennar. MEN - hur full är då flaskan klockan 11:59?
Jo, den är halvfull. (i och med att 1+1=2 är därmed full delat på 2 = halvfull). Hur full är flaskan 11:55? Knappt en sjundedel på botten...
Så, hur skulle reaktionen vara bland de övriga Svennarna om en liten Sven kl. 11:55 sade till de övriga: "Öh, grabs and girls. Jag har tänkt på en grej... Jag tror att vi kommer att träffa taket får vår tillväxt inom 5 minuter." Svaret blir säkerligen ett ganska unisont: "Är du helt gooo eller?!! Här har vi hållt på med vad vi håller på med i 55 minuter och du menar att inom de närmsta 5 minutrarna så kommer vi att slå i taket?? Köss me..." Och så går Svennarna hem, sätter sig i soffan, tittar på "Idol" och delar på sig.
När så ännu fler Svennar kl 11:59 säger: "Nä hallå, nu måste vi ta tag i det här!" och lägger fakta på bordet så lyssnar de övriga Svennarna, kallar till ett stort möte och under tiden som man i andra pausens fruktbuffé står och häver kaffe så slår kl. 12:00. Alla delar på sig och taket är nått...
Med andra ord, det här med tillväxt är inget som vi kan se på som en isolerad, positiv företeelse utan vi måste ställa oss frågorna:
- Vad vill vi ha en tillväxt av?
- Vad blir konsekvenserna av denna tillväxt?
- Hur mycket får tillväxten kosta?
- Vad är syftet med tillväxten?
Om vi återigen vänder ögonen mot tillväxt av BNP så visar väldigt enkel matematik att ett tillväxtmått på 3 %, faktiskt dubblar BNP inom en 23-års period. Alltså, någon som är född 1950 och lever i en 3 %-ig tillväxtekonomi upplever ett fördubblat BNP på sin 23-årsdag, sin 46-årsdag, sin 69-årsdag och, möjligtvis, sin 92-årsdag. Då, år 2042, skulle ekonomin ha vuxit med mer än 87 %. Den värld i vilken vår 92-åring växte upp i är 12,5 % av den värld han eller hon lämnar.
Tar vi Sverige som exempel så har vår ekonomi (BNP) inte vuxit med 3 % sedan 1950. Den har dock vuxit med 2 %. Gör det någon stor skillnad? Rent diagramsmässigt ser det ut såhär:
Om vi hade hållit samma tillväxttakt som vi gjorde under 50- och 60-talet så hade vi landat i enlighet med den rosa kurvan.Var hade Sverige befunnit sig då gällande naturhänsyn eller levande skogar? Man kan givetvis inte likställa det hela så generellt men det är ändå en vettig fråga att ställa.
Kikar vi ännu lite längre fram i tiden och leker med tanken att Sverige fortsättningsvis lyckas att generera en tillväxt på ca: 2 % per år fram till 2050, alltså på vår 92-årings 100-årsdag. Då ser bilden istället ut såhär:
Nu, med en hundraårig dataserie så blir det väldigt tydligt vilken skillnad en tillväxt på 2 % gör istället för 3 %.Vi börjar att tydligt se det berömda "hockeyklubbsmönstret" som vi lärt oss känna igen från alltifrån befolkningstillväxt och vattenanvändning, till utsläpp av koldioxid och utrotning av arter.
Vi avslutar med ett sista diagram och tittat då på en 150-årig dataserie. I denna går det knappt att urskilja de pendlingar i BNP som så tydligt syns i det första (men även i det andra diagrammet) som orsakades av oljekriserna på 70-talet, bankkrisen på 90-talet och finanskollapsen på 00-talet.
Men tillväxten har ju gått upp, och det måste ju vara bra - eller...?
Allt gott!!//Henke
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar