Det går en allt tydligare trend i hur företag arbetar med hållbarhet i sin kommunikation. Ända sedan Carl von Linné beskrev Sveriges första företagsinducerade miljöproblem när han kom till Falu koppargruva, har en konstant utveckling av hur vi pratar om miljö och hållbarhet skett. Idag går trenden allt mer åt att företag samverkar med externa ej vinstdrivande och ideologiska partners för att visa hur man som företag tar ställning i samhället.
Redan innan Linné kom till fram till Falun beskriver han hur han kunde känna på lukten av svavel att han började att närma sig. Ju närmare han kom, desto gulare och döda var träden och väl framme i Falun var träd, byggnader, djur och människor tydligt påverkade av koppargruvans brytning och utsläpp. Detta är faktiskt en av de första beskrivningarna av ett miljöproblem orsakat av ett företag i Sverige.
Sedan 1700-talet och fram till i början av 1960-talet var just fokus på det enskilda punktutsläppet och den direkta påverkan på närboende människor. Fabrikerna i städerna fick högre skorstenar så att de inte släppte ut sin rök över närboende, avloppsvatten leddes längre bort ifrån bebyggelser och avfallshögar flyttades utanför städerna.
Under 60- och 70-talet ser vi en förändring i hur miljöfrågan behandlas. Man börjar då inse att även om skiten inte landar direkt på närboende så har det ändå en påverkan. Man började därför mer att fokusera på hur saker och ting sköttes internt och vad det faktiskt var man som producent släppte ut i sin skorsten.
Denna utveckling såg vi fram till mitten/slutet utav 1990-talet när miljömärkningar gjorde sitt intåg. Då hade redan mycket gjorts i form av punktutsläpp, nya lagar, interna ledningssystem m.m. att man nu ville veta den enskilda produktens prestanda ur ett livscykelperspektiv och vilken påverkan produkten har på mig som användare.
Miljömärkningstrenden är fortfarande stark men inom vissa produktområden och branscher har utvecklingen redan gått så långt att en miljömärkning inte längre är något unikt utan en "qualifier" för att kunna sälja produkten alls.
Sådan är utvecklingen. Även om det idag fortfarande finns enskilda industrier och företag som arbetar med sina punktutsläpp, interna rutiner och ledningssystem eller för att uppfylla gällande lagstiftning så är detta inte något som (om det görs rätt) företaget kan använda i marknadsföringssyfte. Det tas helt enkelt för givet.
Den nya trenden är börjar bli allt mer tydlig och den handlar om att knyta hela sitt varumärke till hållbarhet. Att det inte har att göra med den miljömärkta produkten, företagets sponsring av en specifik NGO, friskvårdsarbete eller övergripande miljöprestanda. Det har att göra med allt och därför vill man som företag idag också tydligare knyta till sig partners som driver frågor som företaget anser är viktiga.
Ett bra exempel på detta är Svensk Fjärrvärmes kampanj "Vi värmer varandra" tillsammans med Sveriges stadsmissioner. Det hela går ut på att man laddar ned ett enkelt program till datorn som mäter mängden (inte vad) skräp du slänger i din digitala papperskorg. Mängden mäts sedan och omvandlas till energi som Svensk Fjärrvärme skänker värdet av till Sveriges Stadsmissioner.
Ett enkelt och kul sätt för ett företag att visa att de bryr sig i en viktig fråga samtidigt som det möjliggör för var och en att på ett enkelt sätt också kunna hjälpa till (utan att för den skull behöva öppna plånboken). Det är självklart en jätteutmaning att kunna visa på trovärdighet i detta för att få folk att våga ladda ned programmet. Men idén är mycket god och i detta fall väl genomfört och förhoppningsvis kan det göra en skillnad för att Sveriges Stadsmissioner ska kunna fortsätta med sitt viktiga arbete.
Allt gott!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar